fredag 20 juli 2012

Det är vår namnsdag idag

Alltid den som mindes, som fick mig att känna mig finast i världen bara genom ett samtal. En blick full av kravlös kärlek. Trollet hämtar posten men mitt gratulationskort fattas. Tittar efter, tomt. Min farmor glömde aldrig. För henne var jag en diamant, en ofelbar diamant. Förutom när jag inte svarade i telefon, i omgångar har hon varit riktigt förbannad, det och den korta kjolen på julbordet för flera år sedan. Då var hon arg. Inte annars. Alltid glad, snällast i världen med de snällaste ögonen som någonsin sett på mig. Det är så tomt, vid brevlådan och i mitt liv. Jag saknar min farmor med en smärta som gör sig påmind en dag som denna. Vår namnsdag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar